...orkar inte va positiv just nu. Massa tankar och känslor strömmar genom skallen på mig ständigt. Jag trodde allvarligt att denna hösten skulle bli lättare, med tanke på allt jag tycker jag har ändrat och gjort för att saker ska bli annorlunda. Jag hade fel... igen. Hösten var kanske lättare men två veckor innan jul rasade allt. Jag var så trött, orkeslös, ingen lust med nånting. Jag bara satt framför min dator och ville inte nåt alls. Jag käkar 150 mg medicin om dan, till ingen nytta känns det som nu. Jag glömmer lika fort som jag hör saker, är ständigt förvirrad och blandar ihop morötter med potäter.. typ!
Mörkret har krupit in i själen på mig och kämparglöden försvunnit.
Inte ens saker som i vanliga fall är kul känns roligt längre. Kan verkligen säga att jag önskar inte detta för ngn, inte ens folk jag inte gillar.
Det här har fått mig att ifrågasätta varför jag ens lyssnar på andra som förvisso försöker hjälpa mig, det vet jag, men trots det har jag hela tiden vetat innerst inne att jag själv sitter inne med svaret. Min enda räddning är nog den plan som jag hade från början.
Min bror ville hjälpa mig genom att försöka få in mig på hans jobb och helt ärligt så tänker jag ta den chansen om jag får den, även om det betyder att vi måste röra på oss igen. Men lilleman blir inte yngre (och inte jag heller för den delen) och det är dags att få ordning på mitt så kallade liv för att vi så smånigom ska kunna få det vi drömmer om och göra de som vi pratar om.
Life works in mysterious ways! Ligger mer i den meningen än man kan tro.
Jag ska sätta mig och klottra ner ett CV och så får vi se om och när det händer nåt...
Även om det kommer ta ett tag innan det ljusnar inom mig så kanske det iaf kan ljusna på andra områden...
Ta hand om er därute!!!!
/ Lille Skutt
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar