tisdag 7 september 2010

Delusion!

Har vart på möte idag, och tankarna snurrade bra när jag gick därifrån. Inte så att jag känner mig arg eller frustrerad utan mer ... konfunderad.
Jag brukar ofta iaktta andra människor och många ggr blir jag förvånad över folks reaktioner på olika saker och undrar vad det är för fel på mig eftersom jag inte har de reaktionerna. Det kan handla om allt möjligt, från personer som uttrycker sig konstigt till att någon gör något som anses fel.
Vi diskuterade möjligheten om att jag har missat saker i min uppväxt, som man vanligtvis lär sig men som jag inte har fått eller lärt mig utan jag har fått uppleva och lära mig det på senare tid i vuxen ålder.
Han försökte förklara för mig vad han faktiskt menar med det han säger, det jag uppfattat som att han inte vill lyssna på vad jag säger. Det är nog lika mycket tvärtom förmodligen. Jag tog inte till mig vad han sa heller utan slog det ifrån för "jag vet ju". Jag har ju levt med det i så många år men det är nog dags för damen här att inse fakta. Jag vet inte alls...
Tänk om.... jag har haft en depression (kronisk) liggande hela tiden, den upptar så stor del att det påverkar allt jag tar mig för och upplever och så fort det blir för mycket för min hjärna att hantera så kommer den fram tydligt för att avskärma och skydda mig från det jobbiga, så jag slipper hantera det. Hjärnan är en djävulsk och fascinerande skapelse. För innerst inne så vet jag inte riktigt hur människor mår när de är på topp och att jag kanske aldrig når dit. Jag kommer upp men inte hela vägen dit de flesta andra är, och så fort det händer externa och interna saker som jag inte riktigt kan kontrollera svajar min värld och drar ner mig igen.
Tänk om... jag själv/min hjärna byggde upp en försvarsmur i form av depressionen och att anledningen till att jag slagit ifrån mig alla andra teorier är för att min självbevarelsedrift är så stark. Vad är jag annars eller rättare sagt vem är jag annars? Om det är så... vad gör jag då? Finns det faktiskt en möjlighet att jag kan leva utan den helt?
Vad är det jag mer behöver komma underfund med och lära mig? Just nu känns det som om jag inte ens kan lita på mig själv... Så upp och nervänt allting blev helt plötligt!!


Ta hand om Er därute!

Lille skutt checkar ut... LoL :-)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar