Musik är något jag inte kan leva utan och har en hel del favoriter. Snubblade över Lene Marlins första skiva och en massa minnen dök upp i huvudet. När min son var bebis så lyssnade jag alltid
på denna låten och han somnade alltid i min famn där vi satt i fåtöljen och mös.
"Flown Away"
I´ve flown to high on borrowed wings
Beyond the clouds and where the angels sings
In a sky containing no one but me
Up there´s all empty and down there´s the sea
No one here but me
There´s nothing but light
that comes into sight
There´s something up here that makes me vince
And I still got the feeling that I felt ever since
I got to this place arrived at last
In front there´s the future right back there´s the past
Everything`s moving so fast
There´s nothing but light that comes into sight
The present like I never seen it before
Is this the right place to stay
Please my wings, Fly me away!
tisdag 8 juni 2010
måndag 7 juni 2010
Hej o välkommen till Sömntutan AB!
Försov mig imorse.. inte så lite heller.. Klockan ringde i morse och jag tryckte på snooze... Bara 10 min till tänkte jag.. jo jo.. Jag vaknade klockan 10 nästa gång.. Så fel det här blev nu då.. Gick upp gjorde kaffe och försökte få mig själv att komma ur min sömndvala. Kaffe, kaffe kaffe...
Kom på att jag skulle få besök av tjejerna och att min sons klass skulle på utflykt på förmiddagen, suveränt.. Du valde verkligen en bra dag att försova dig på fröken.
Jag har alltid känt ett oerhört stöd från dem och inte känt att de dömer mig, fram tills idag. Då kände jag faktiskt deras kritiska blickar även om orden aldrig sades men det behövdes inte.
Mitt barn kom iväg och får iaf vara med på halva dan i skolan.
Diskussionen om framtiden kom upp. De undrade hur jag har tänkt och om jag har tänkt något på hösten. Delar av min hjärna vill inte tänka på det samtidigt som en annan del vill planera eller ha någon sorts plan.
Kluvet va? :-/
De sista veckorna har varit ganska intensiva iom utredning, skolgrejor, möten, mm. Tanken att utredningen inte kommer ge något mer än att jag har medelmåttig intelligens och är slö och lat. Självförtroendet är på topp.. Självironin är muren jag slänger upp så fort jag känner mig liten och svag. Jag märkte tom hur jag ställde mig med armarna i kors när tjejerna kom som för att skydda mig själv mot deras kritiska blickar... Den mänskliga naturen är märklig, hur lätt det är att sätta saker i system utan att ens tänka på det.
Vad gäller framtiden.. Jag vill göra saker annorlunda än jag har gjort dem innan för att ändra på saker, jag vill avsluta och göra färdigt innan jag går vidare för att det är något jag inte vart bra på.
Men jag tror att en förändring är bra för oss och att det kan leda till att vi kan leva ett mer balanserat liv än det vi har idag. Att göra vad som känns rätt i mitt hjärta för utan att blanda in hjärnan för mycket.. Det är en konst som jag försöker lära mig, där jag blandar in normer och allt som styr i samhället mot vad jag känner är rätt för mig, och som kan leda till ett bättre mående och jag tror att jag måste stå på mig med vad jag verkligen vill, och inte låta mig själv acceptera något mot min vilja bara för att andra anser veta bättre.
Ta hand om Er därute!
Älskar denna låten...
Kom på att jag skulle få besök av tjejerna och att min sons klass skulle på utflykt på förmiddagen, suveränt.. Du valde verkligen en bra dag att försova dig på fröken.
Jag har alltid känt ett oerhört stöd från dem och inte känt att de dömer mig, fram tills idag. Då kände jag faktiskt deras kritiska blickar även om orden aldrig sades men det behövdes inte.
Mitt barn kom iväg och får iaf vara med på halva dan i skolan.
Diskussionen om framtiden kom upp. De undrade hur jag har tänkt och om jag har tänkt något på hösten. Delar av min hjärna vill inte tänka på det samtidigt som en annan del vill planera eller ha någon sorts plan.
Kluvet va? :-/
De sista veckorna har varit ganska intensiva iom utredning, skolgrejor, möten, mm. Tanken att utredningen inte kommer ge något mer än att jag har medelmåttig intelligens och är slö och lat. Självförtroendet är på topp.. Självironin är muren jag slänger upp så fort jag känner mig liten och svag. Jag märkte tom hur jag ställde mig med armarna i kors när tjejerna kom som för att skydda mig själv mot deras kritiska blickar... Den mänskliga naturen är märklig, hur lätt det är att sätta saker i system utan att ens tänka på det.
Vad gäller framtiden.. Jag vill göra saker annorlunda än jag har gjort dem innan för att ändra på saker, jag vill avsluta och göra färdigt innan jag går vidare för att det är något jag inte vart bra på.
Men jag tror att en förändring är bra för oss och att det kan leda till att vi kan leva ett mer balanserat liv än det vi har idag. Att göra vad som känns rätt i mitt hjärta för utan att blanda in hjärnan för mycket.. Det är en konst som jag försöker lära mig, där jag blandar in normer och allt som styr i samhället mot vad jag känner är rätt för mig, och som kan leda till ett bättre mående och jag tror att jag måste stå på mig med vad jag verkligen vill, och inte låta mig själv acceptera något mot min vilja bara för att andra anser veta bättre.
Ta hand om Er därute!
Älskar denna låten...
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)